Nya tider.
Jag är en klok och förståndig person men små hjärnsläpp då och då.
(Om jag själv får säga den ;-) )
Mina små barn är inte längre små, utan unga vuxna på väg bort.
Kära maken och jag letar ny plattform att vistas på,
så vi inte går vilse i livets alla skrymslen och vrår.
Det är ju en helt naturlig del av livet, men att säga att man är redo att släppa taget är det svåra.
Även om jag fortfarande har en rätt stor plats i deras liv så märker jag, bit för bit hur mycket ny tid jag får över till att göra något meningsfullt.
Vad det nu är?
Ta bara det här med tvätten...
Ett göromål jag verkligen inte har gjort med glädje utan som ett nödvändigt ont.
Nu har tvätttunnan krymt, så det är med viss ansträngning som vi kör två maskiner.
Å fort går det...
Varför?
Jo nu tvättar ungdomarna sin egen tvätt.
De hade små önskemål på en förändring av det vi gjorde och då sa jag lite "snyggt" just för att jag "älskar" att tvätta, -Ta hand om din egen tvätt!
Å så blev det!
Varför har jag inte sagt det tidigare?
Jag var väl inte mogen att lämna över ansvaret..
Å sedan dessa helger där det nu råder fritt spelrum för kära maken och mig att göra precis vad vi vill.
Det är tufft! ;-)
Efter 21 år som hemmavarande vuxna med barn kan vi nu göra nya små framsteg i utelivet.
En frihet som är härligt befriande och jag lovar att vi njuter till 100 %
Vi sitter och dinglar lätt med benen från en barstol, studerar människan i flock och kämpar lite för att inte vara hemma för tidigt ;-)
VI går i skola att lära oss att vara ute lite längre än till 20.00.
Tänk då att vi har varit borta från den arenan i över 20 år så vi tar oss, sakta men säkert.
Eder partypingla
Fiona