Midsommaren kom och gick
Det var ju inte direkt den varmaste midsommaraftonen vi hade.
Jag valde t.o.m att ställa mig så nära vår fotogenvärmare för att med slutna ögon drömma om varma sommarvindar.
Brist på fantasi är det inte här!
Å mina små sillbakelser blev sådär gudomligt goda som man önskar men inte vågra tro att de kan bli.
Jag kan om jag vill!
Snälla grannen S bjöd med oss ( eller bjöd vi med oss? ) till ett tradionellt midsommarfirande i österNärke.
Genom barnen fick vi återigen uppleva midsommarlycka med dans,fiskdamm och ponnyridning.
Ut till stugan fick britten Gulli göra debut i utelivet. Med koppel...
Myran funderade om hon skulle jaga henne eller inte. Hon fick lilla ögat av mig och lät bli att jaga liten katt.
Det tackar vi för.
Mina egna barn (numera ungdomar) valde hemmaliv ihop än stuganliv med oss.
Gång på gång får jag små hintar om att kära maken och jag inte längre är några som man gärna umgås om man är mellan 16 år-19 år.
Jag visste att den här dagen skulle komma,men inte redan...
Fast man är nog aldrig redo.
eder Fiona